Likabehandlingsplan

 

 

 

 

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

 

 

Skärholmens gymnasium läsåret 2017-2018

 

 

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Språkintroduktion

Ansvarig för planen

Rektor

 

Innehåll

 

1. Likabehandlingsplanen                                                                   3

1.1 Vision                                                                                               3

1.2 Syfte med Skärholmens likabehandlingsplan                            3

1.3 Lagar som reglerar likabehandling                                             3

1.4 Definitioner av begrepp                                                                5

2. Samverkan                                                                                       6

2.1 Kartläggning                                                                                   7

2.2 Vårdnadshavarnas/God mans delaktighet                                7

2.3 Personalens delaktighet                                                               7

3. Prioriterade insatser för läsåret 2017-18                                     7

3.1 Konkreta insatser                                                                          7

4. Förankring                                                                                        8

5. Utvärdering och revidering                                                             9

 

Bilaga 1                                                                                              10

Handlingsplan vid misstanke om mobbing eller annan kränkande behandling.
 

 

Likabehandlingsplanen

Planen är upprättad i enlighet med Skolverkets regler och efter den handledning som

Diskrimineringsombudsmannen (DO) samt Barn- och elevombudsmannen (BEO) utgivit

sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever infördes, även kallad barn- och elevskyddslagen.

1.1 Vår vision           

Grundläggande för allt vårt arbete på Skärholmens gymnasium är att alla människor har lika värde. Nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar skall genomsyra verksamheten.

Alla som arbetar inom skolan ska ha ett respektfullt bemötande och bidra till en miljö där alla (elever, personal och anhöriga, gode män) känner sig välkomna och inkluderade. Vår ambition är att behandla alla utifrån var och ens förutsättningar.

Vi arbetar medvetet med att stärka förmågan hos alla elever att fungera i ett demokratiskt samhälle.

Alla vuxna i skolan har ett gemensamt ansvar för elevernas välbefinnande. Huvudansvaret har mentor och arbetslag.

Vi är måna om att ha en god lärmiljö och studiero på vår skola.

Relationer och bemötande är nyckelord och en viktig del för den totala måluppfyllelsen på vår skola.

 

1.2 Syfte med Skärholmens gymnasiums likabehandlingsplan:

Syftet med planen skall vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inom vårt skolområde.

 

1.3 Lagar som reglerar likabehandling

Likabehandlingsarbetet regleras från 1 januari 2009 av två lagar; skollagen och diskrimineringslagen. Skolans fokus är att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

 

Skollagen 1 kap 5§

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar

och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka allaformer av kränkande behandling.

 

Skollagen 6 kap 6§

Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

 

Diskrimineringslagen

Lagen säger inte bara att det är förbjudet att diskriminera. Tanken med lagen är att få igång och hålla liv i ett arbete mot diskriminering. Och att den ska hjälpa till att skapa lika rättigheter och möjligheter för alla. Det är alltså inte bara meningen att lagen ska förbjuda den

diskriminering som många drabbas av idag, utan även göra att människor slipper diskrimineras längre fram i tiden. Bland annat måste skolor och arbetsgivare arbeta för det.

 

Arbetsmiljölagen (AML)

Syftar till att uppnå en god arbetsmiljö, bl a avseende den psykosociala miljön. Syftar också till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. Med en god arbetsmiljö menas t.ex. inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Eleverna har rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete.

 

Socialtjänstlagen (SOL)

Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten

enligt 14 kap 1§ i SOL (2001:453). Detta gäller både skolmyndigheten och alla anställda hos

skolmyndigheten.

 

Brottsbalken

Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Här kan det istället

handla om: misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning,

sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.

 

Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 85§ skollagen). Planerna kan sammanföras till en plan så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket vi har valt att göra.

Skolan är skyldig att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling.

Likabehandlingsplanen är ett levande dokument där förbättringar av våra rutiner sker löpande. Den tas fram i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare/god man.

Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida.

Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras i slutet av varje läsår och redovisas även i den årliga kvalitetsredovisningen.

 

1.4 Definition av begrepp

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla som vistas i skolan ska ha samma rättigheter och kunna vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Diskriminering:

Diskriminering är när någon, barn eller vuxen, blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra och missgynnandet har samband med de olika diskrimineringsgrunderna.

Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen.

I verksamheterna(förskola, skola) är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Diskrimineringsgrunderna som regleras i lag är följande:

Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn.

Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning.

< > - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga.< >- att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism.

Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur man uppfattar kön eller hur man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön. Med könsöverskridande identitet och uttryck menas att du använder attribut, exempelvis kläder, smink, smycken som oftast förknippas med det motsatta könets attribut.

Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell.

< > - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, d v s sin uppnådda levnadslängd.

Bristande tillgänglighet- med bristande tillgänglighet menas att an person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att denna person skall komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning 

 

 

 

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en enskild individ behandlas sämre än andra. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, vilket kallas indirekt diskriminering.

Trakasserier och kränkande behandling:

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett beteende/ uppträdande som kränker någons värdighet

Trakasserier är ett beteende/ uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte nödvändigtvis har samband med någon diskrimineringsgrund.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara

Fysiska (slag och knuffar)

Verbala (hot, svordomar, öknamn)

Psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar)

Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika sociala medier).

 

2. Samverkan

Eleverna är delaktiga genom enkäter i kartläggningen av gällande trygghet och trivsel. Vid klassråd på mentorstid och utvecklingssamtal ges möjlighet till diskussion runt trygghetsfrågor. Ytterligare samverkan sker genom elevråd 1 gång/månad.

2.1 Kartläggning

Årligen genomför Staden en elevenkät (översatt till elevernas modersmål) med alla elever, vilken ligger till grund för arbetet med likabehandlingsplanen på skolan.

Elevhälsan gör vid behov klassenkäter (om det framkommer tecken på diskriminering eller annan kränkande behandling).

 

När lärare eller annan personal upptäcker tecken på diskriminering eller annan kränkande behandling anmäler hen detta till skolledningen som vidtar åtgärder.

 

 

2.2 Vårdnadshavares/God mans delaktighet

Vårdnadshavare/god man får fortlöpande information om det pågående arbetet på informationsmöten och utvecklingssamtal. Vårdnadshavare/god man kontaktas om eleven är inblandad i kränkningsärende. Observera att det är skolan som äger ärendet och har utrednings- och åtgärdsskyldighet och måste utreda och åtgärda även om vårdnadshavare/god man inte samtycker. Det är skolan som ska göra bedömningarna och vidtar åtgärder som bygger på dessa.

2.3 Personalens delaktighet

All personal ska vara delaktig i formuleringen av planen och de konkreta åtgärderna.
All personal i skolan skall vara väl förtrogen med planen och har ansvar för att följa denna samt hålla sig uppdaterad. Utvärderingar och kartläggningar görs kontinuerligt i arbetslagen.

3. Prioriterade insatser för läsåret 2017-18

Etnicitet/Religion och annan trosuppfattning

< >

Sexuell läggning

3.1 Konkreta insatser

Tema

Värdegrundsarbete kontinuerligt i undervisningen

Värdegrundsarbete på mentorstid

< >

Genomarbetade temadagar med tydliga mål och syften utifrån kamratanda i syfte att skapa ett positivt klimat mellan eleverna.

Främja likabehandling av pojkar och flickor:

Vi ser att det är viktigt att skolan skapar förutsättningar för att eleverna ska utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön.

Ett medvetet arbete med detta ska pågå, där vi exempelvis uppmärksammar fördelningen av talutrymmet bland eleverna.

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet:

En främjande insats som vi genomför är att vi i samhällskunskapsundervisningen belyser rasismens idéhistoria och vilka effekter den har på det svenska samhället.

Vi tillämpar också ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen där lärare är medvetna om de rådande normerna och försöker hitta exempel i undervisningen som går utanför dessa och behandlar eleverna på så sätt att det inte förstärker rådande interkulturella normer/ interkulturellt förhållningssätt.

Främja likabehandling oavsett olika förutsättningar:

Ett medvetet arbete pågår kontinuerligt (elevhälsoplan) med att anpassa miljön och verksamheten utifrån elevers olika förutsättningar. Alla elever oberoende av funktionsförmåga ska ges samma möjligheter och förutsättningar att delta i skolans aktiviteter.

 

Vi kommer under läsåret 2017-2018 fokusera ytterligare på att öka medvetenheten hos personalen om olika inlärningssvårigheter samt att se över tillgängligheten för eleverna, då bristande tillgänglighet klassas som diskriminering från och med 1 januari 2015.

 

4. Förankring

Förankring av planen för elever

Planen presenteras för elever av mentor på mentorstiden under vt-2018

Förankring av planen för lärare
Planen presenteras för personal på konferenstiden under vt-2018

 

 

 

5. Utvärdering och revidering

Årets plan ska utvärderas senast juni -18 månads utgång.

 

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Rektor, EHT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                                            

Bilaga 1

 

Handlingsplan vid misstanke om mobbning eller annan kränkande behandling.

 

Upptäckt och informationsinsamling.

 

Kränkande behandling uppdagas på olika sätt. Den utsatte berättar själv, kamrater påtalar situationen, vårdnadshavare/god man ringer skolan eller lärare/annan personal upptäcker/misstänker vad som pågår.

 

Oavsett hur informationen kommer till lärare/annan personals kännedom gäller:

Informationen tas alltid på allvar.

Dokumenteras på blanketten för anmälan bilaga 1

Kontakta rektor för vidare åtgärder.

Rektor kallar aktuell personal (kurator/psykolog, mentor samt ev. annan berörd personal, beroende på situationen,) till ett utredningsmöte.

 

Därefter påbörjas ett utredningsarbete enligt bilaga 2.

 

Deltagare:    

Den utsatte.

Rektor

Mentor.

Kurator/psykolog.

Ev. vårdnadshavare. (Om eleven är omyndig ska vårdnadshavare alltid kontaktas).

 

Rektor ansvarar för att arbetet dokumenteras på avsedd blankett. Bilaga 2

Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte eleven/personen och övriga inblandade.

Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den/de som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna.

Hur omfattande utredningen behöver vara måste anpassas efter det enskilda fallet. Generellt gäller dock att verksamheten inte bara kan nöja sig med att konstatera att ord står mot ord. Verkliga ansträngningar måste göras för att komma fram till en egen uppfattning och bedömning av vad som hänt.

Vårdnadshavare till elever (omyndig elev) som är inblandade ska informeras skyndsamt. Inblandade elever/personer bör om möjligt innan detta informeras om att så kommer att ske.

Beakta sekretess och tystnadsplikt.

Händelser, som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, ska också rapporteras till RISK och Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar för rapporten.

 

Alla utredningar om kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen Utbildningsförvaltningen i Stockholm stad. Rektor ansvarar för rapporten.

 

 

< > 

Utifrån detta samtal görs en åtgärdsplanering tillsammans med den utsatte enligt bilaga 3. Det är viktigt att den utsatte så långt som möjligt är överens med de åtgärder man beslutar om för att få stopp på kränkningarna.

 

I denna åtgärdsplanering ska den utsatte ta ställning till följande direkta åtgärdsförslag:

 

Vill du att rektor, kurator/psykolog, klassföreståndare/mentor eller någon annan person på skolan talar direkt med den som kränker?

Vill du själv medverka i ett samtal tillsammans i syfte att reda ut det som hänt och få ett slut på det?

 

Samtal med den kränkande:

Så snart faktainsamlingen är klar ska den kränkande personen kallas in för samtal med rektor.

Vårdnadshavarna till den utsatte ska kontaktas per telefon.

Undantag görs bara om speciella hänsyn talar för det eller om den utsatta är myndig.

 

Åtgärder för den utsatte kan exv. vara:

< >

Stöd av enskilda klasskamrater.

Förändringar av undervisningssituationen.

Vuxenstöd under skoldagen.

 

Åtgärder för förövaren kan exv. vara:

Tillsägelse, varning, avstängning, polisanmälan.

 

3. Uppföljning.

 

Uppföljning av det första samtalet med förövaren görs ett flertal gånger. Det första uppföljningssamtalet sker redan dagen efter. Uppföljningssamtalen kan genomföras av kurator/psykolog, /mentor eller annan skolpersonal. Dokumenteras på bilaga 4.

Därefter följer man löpande upp utvecklingen med både den utsatte och förövaren.

Uppföljningssamtal hålls utifrån behov med 1-2 veckors mellanrum.

Om kränkningarna inte upphör kopplas rektor alltid in, oavsett hur lindrig kränkningen är.

Om kränkningarna inte upphör gör skolan en polisanmälan.

 

4. Utvärdering.

 

Varje åtgärd utvärderas av inblandad personal. Erfarenheter tas tillvara och åtgärdsprogram anpassas därefter.

 

Dela: